Projekt inom Digital Humanvetenskap
Humanvetenskapliga området har finansierat en rad projekt inom digital humanvetenskap och inom ett brett spektrum av ämnen. Läs mer om projekten och forskarna nedan.
Annika Berg, Klara Arnberg och Rasmus Fleischer
Digital ogräsrensning: Historiska perspektiv på reglering och självreglering inom internetbranschen
Björn Sjöblom
Ungdomar och esport: Digitalt spelande, entreprenörskap och deltagarkultur
I projektet undersöks hur kommersiella digitala aktörer själva har deltagit i reglering av och gränsdragning kring legitimt och önskvärt respektive kontroversiellt och oönskat innehåll på nätet, hur detta har förändrats över tid och i förhållande till politiska, tekniska och marknadsmässiga förändringar, och hur gränserna för vad som är acceptabelt har etablerats och omförhandlas. Genom att involvera forskare med bakgrund i tre historiska discipliner – historia, idéhistoria och ekonomisk historia – utgör projektet också en fakultetsöverskridande länk mellan mediehistorisk forskning på olika institutioner vid Stockholms universitet.
Projektet drivs av Björn Sjöblom, lektor i Barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, och handlar om esportens produktions- och ekonomiska villkor ur ett ungdomsperspektiv. Stor vikt läggs vid att undersöka esporten som både en deltagarkultur och en professionaliserad ekonomisk industri.
Teresa Cerratto Pargman och Cormac Mc Grath
Big data och learning analytics i högre utbildning: En kritisk genomgång av etiska och moraliska frågor
Natasha Webster och Qian Zhang
Invandrare, arbetsliv och den växande svenska digitala ekonomin
Teresa Cerratto Pargman vid Institutionen för data- och systemvetenskap (Stockholms universitet) och Cormac Mc Grath vid Institutionen för pedagogik och didaktik (Stockholms universitet) driver tillsammans projektet ”Big data och learning analytics i högre utbildning: En kritisk genomgång av etiska och moraliska frågor”. Projektet undersöker de etiska och moraliska utmaningarna med den pågående digitaliseringen av högre utbildning på diskurs-, institutions- och individnivå.
Natasha Webster och Qian Zhang är båda forskare vid Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet. Tillsammans undersöker de i projektet ”Invandrare, arbetsliv och den växande svenska digitala ekonomin” dels invandrares erfarenhet av den nya gig-ekonomin, dels gig-ekonomins samtidigt integrerande och polariserande effekter.
Nicolas Olsson Yaouzis
Vilken är virtuella handlingars moraliska status?
Mona Blåsjö
Digitala beslutsprocesser
Nicolas Olsson Yaouzis är forskare och lärare i politisk filosofi vid Stockholms universitet. I projektet ”Vilken är virtuella handlingars moraliska status?” utvecklar han frågan om vad det är som gör virtuella handlingar så som exempelvis mord moraliskt förkastliga.
Docent Mona Blåsjö är språkvetare med stort intresse för tillämpad språkforskning om arbetsliv och institutioner. Hon har nu fått medel för projektet Beslutsprocesser med digitala redskap i det moderna arbetslivet inom Digital Humanvetenskap. Pengarna som Mona Blåsjö nu fått tillsammans med sin medsökande universitetslektor Ola Knutsson, DSV, ska användas för att skriva en ansökan för ett större forskningsprojekt inom området.
Michael Westerlund
Digitala verktyg för suicidprevention
Danielle Drozdzewski
Att utforska och skriva in det digital i minnesforskningen
Michael Westerlund universitetslektor på JMK (enheten för journalistik och media) med ett stort intresse för datormedierad kommunikation och påverkan på samhälle och individer. Han har haft ett särskilt fokus på utsatta människor – särskilt då självmordsbenägna. I projektet ”Digitala verktyg för suicidprevention” kommer Michael Westerling att genomföra en pilotstudie av Självmordsupplysningens/självmordslinjens chattsamtal.
Danielle Drozdzewski är lektor i kulturgeografi vid Stockholms universitet och forskar bland annat om kulturellt minne. I projektet ”Att utforska och skriva in det digitala i minnesforskningen” undersöker Danielle både det vardagliga bruket av digitala redskap kring minnesmonument och hur idén om ”det digitala” kan ge ett nytt perspektiv på minnesforskningen.
Stanley Greenstein
Beslutssystemen svarta lådor: Tillskrivandet av ansvar och juridikens framtida roll.
Charlotte Alm, Janne Flyghed, Ali Osman och Mårten Schultz
Strategier och normaliseringsprocesser av näthat bland brottsoffer, förövare och i civila samhället.
Stanley Greenstein är lektor i rättsinformatik vid Stockholms universitet med intresse för de juridiska och etiska frågor som uppstår till följd av den ökande användningen av digitala verktyg. I projektet ”Beslutssystemen svarta lådor” undersöker Stanley hur artificiell intelligens kan regleras juridiskt i förhållande till frågor om individens autonomi.
Projektet ”Strategier och normaliseringsprocesser av näthat bland brottsoffer, förövare och i civila samhället” genomförs av en interdisciplinärt sammansatt forskargrupp: Charlotte Alm, docent i psykologi; Janne Flyghed, professor i kriminologi; Ali Osman, docent i pedagogik; och Mårten Schults, professor i juridik. Samtliga är verksamma vid Stockholms universitet. Projektet syftar till att utifrån det interdisciplinära perspektivet förklara hur utsatthet för näthat hanteras på både samhälls- och individnivå.
Pilotprojekt
För att förstärka potentialen för DHV genomförs ett antal pilotprojekt under 2017. Under våren 2017 påbörjades två mindre projekt
Under våren 2017 sker en öppen utlysning om 2-4 större projekt på 1-2 år med en budget på maximalt 200 000 kr vardera.
Adam Wickberg Månsson
Handskrift i digitala miljöer
Petter Karlström
Interaktionsdesign som kommunikation
Adam Wickberg Månsson har ett stort intresse för samhällsfrågor och historia. Han är övertygad om att ett historiskt perspektiv kan oss en bättre förståelse för samtidens utmaningar som t ex miljöfrågor och digitalisering. I sitt pilotprojekt inom Digital Humanvetenskap studerar han handskriften i digitala sammanhang.
Ända sedan grundutbildningen har Petter Karlström intresserat sig för människa-dator-interaktion. Det finns ett växande intresse för interaktionsdesign och ett stort behov av en förståelse för människans betydelse. I sitt pilotprojekt vill han bättre förstå de kommunikativa aspekterna av interaktionsdesign – hur budskap byggs in i den teknik som utvecklas.