Annika Berg, Klara Arnberg och Rasmus Fleischer

Digital ogräsrensning: Historiska perspektiv på reglering och självreglering inom internetbranschen

Home 5 Verksamhet 5 Projekt 5 Annika Berg, Klara Arnberg och Rasmus Fleischer

Digital ogräsrensning: Historiska perspektiv på reglering och självreglering inom internetbranschen

Diskussioner om vad som får publiceras i digitala miljöer har förts ända sedan 1990-talet, även om de på senare år har ändrat karaktär. I tidigare skeden utkrävdes ansvar i första hand från lokala aktörer, exempelvis webbhotell eller forumsajter. Numera har en handfull globala plattformsföretag – som Apple, Google och Facebook – kommit att få en alltmer dominerande roll som grindvakter. Vissa hävdar att nätjättarna genom sina regelverk fungerar som censurinstanser på kommersiell basis, medan andra ifrågasätter hur kontroversiellt innehåll – näthat, desinformation, politisk extremism och sexualiserade bilder – trots förment strikta regler tillåts spridas på de dominerande plattformarna.

Vårt projekt syftar till att ge en historisk botten åt dessa samtida kontroverser, genom att å ena sidan göra en samtidshistorisk undersökning av regleringen av digitala miljöer, å andra sidan problematisera denna reglering på så sätt att den sätts in i ett längre historiskt perspektiv. Att marknadens aktörer har satt upp gränser för vad som kan eller bör publiceras är inte något nytt fenomen. I många avseenden formerar sig nätets aktörer nu på liknande sätt som exempelvis pressens aktörer gjorde under tidigt 1900-tal. Men det finns också stora skillnader mellan nu och då. Vi ser det också som angeläget att inte göra förhastade generaliseringar om digitala medier, utan uppmärksamma de mediemateriella skillnaderna i fråga om reglering av till exempel text, bild och ljud. Tanken är också att vårt projekt ska vara metodutvecklande, då det delvis handlar om ett slags internetarkeologi.

Vårt fokus läggs i första hand på regelverk som är uppsatta av kommersiella digitala aktörer och branscher. Övergripande frågeställningar är:

  1. Hur har kommersiella digitala aktörer själva deltagit i regleringen av och gränsdragningen kring vad som uppfattats som legitimt och önskvärt respektive kontroversiellt och oönskat innehåll? Hur har detta förändrats över tid? Hur har gränserna för vad som är acceptabelt etablerats och omförhandlas?
  2. Hur har dessa aktörers hävdande av legitimitet och trovärdighet – genom etablering av regelverk och codes of conduct och därigenom utestängande av föregivet oseriösa, hotfulla eller på annat sätt icke önskvärda konkurrenter – samspelat med deras marknadsmässiga drivkrafter?
  3. Vilka politiska mobiliseringar har skett i syfte att förmå grindvakterna att stoppa, eller släppa fram, visst innehåll? Hur har villkoren för sådan politik förändrats i relation till de globala plattformarnas tilltagande dominans?

Inom ramen för Stockholms universitets satsning på digital humanvetenskap har vi genomfört en pilotstudie, vars resultat inom kort kommer att publiceras i serien Stockholm Papers in Economic History.

I pilotstudien görs tre empiriska nedslag:

I det första empiriska nedslaget (Klara Arnberg) behandlas pornografiska aktörer och material. Här följs dels debatten om nätpornografin i svenska medier, dels hur sociala medieplattformar såväl i Sverige som internationellt försökt stänga ute sexuellt explicit material och hur detta förändrats över tid.

Den andra pilotdelstudien (Annika Berg) utgår från försök att runt år 2000 skapa infrastrukturer för självreglering och certifiering av medicinsk information på nätet, internationellt och i Sverige.

Delstudie nummer tre (Rasmus Fleischer) berör politisk extremism på internet, med fokus på nazistiska grupperingar och de försök som har gjorts att begränsa deras möjligheter att sprida propaganda. Särskilt fokus läggs på hur Flashback har förändrats över tid i sin dubbla roll som kommersiell aktör och arena för politisk mobilisering.

Tanken är att pilotstudien så småningom ska lägga grund för en större ansökan om forskningsmedel, i första hand till Vetenskapsrådet.

Projektet är också knutet till det mediehistoriska nätverk som etablerats vid Stockholms universitet, med Klara Arnberg som samordnare. Inom ramen för nätverkets seminarieserie anordnade vi i projektet den 21 februari 2019 ett seminarium på temat ”Internet – en mediehistorisk utmaning?” på Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet. På seminariet deltog också Lars Ilshammar från Kungliga Biblioteket med en presentation av KB:s digitala satsningar.

Annika Berg

Om forskaren

Annika Berg är docent i idé- och lärdomshistoria och verksam som lektor i idéhistoria på Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet. Hon har ett särskilt intresse för frågor om medicin, makt och medborgarskap och är involverad i flera forskningsprojekt som närmar sig dessa frågor från olika håll. Har också ett förflutet som journalist och redaktör, bland annat inom digitala medier under sent 1990- och tidigt 2000-tal.

Kontaktuppgifter

Hemsida

e-post: annika.berg@idehist.su.se
Postadress: Stockholms universitet
Institutionen för kultur och estetik,
106 91 Stockholm

Klara Arnberg

Om forskaren

Klara Arnberg är docent och universitetslektor i ekonomisk historia, verksam på Stockholms universitet. Hennes forskning bedrivs främst inom skärningspunkten mellan företags-, genus- och konsumtionshistoria, där en central del berör massmediers kommersiella finansiering. Hon har tidigare suttit i Kungliga bibliotekets insynsråd och är en av initiativtagarna till såväl Mediehistoriska nätverket i Stockholm som Reklamhistoriska nätverket.

Kontaktuppgifter

e-post: klara.arnberg@ekohist.su.se
Postadress: Stockholms universitet
Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer,
106 91 Stockholm

Rasmus Fleischer

Om forskaren

Rasmus Fleischer är fil. dr i historia och forskare i ekonomisk historia, Stockholms universitet. Han har på senare år publicerat en rad artiklar som rör digital mediehistoria och de digitala affärsmodellernas idéhistoria, men också om högerextrema rörelser. För närvarande forskar han bland annat om Spotify inom ramen för det VR-finansierade projektet ”Strömmande kulturarv” som är knutet till HUMlab (Umeå universitet) och har ett särskilt fokus på digital metodutveckling. Han är ledamot av Kungliga bibliotekets forskarråd och återkommande föreläsare på internationella konferenser om digital kultur, exempelvis Transmediale.

Kontaktuppgifter

e-post: rasmus.fleischer@ekohist.su.se
Postadress: Stockholms universitet
Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
106 91 Stockholm

Digital Humanvetenskap