Charlotte Alm, Janne Flyghed, Ali Osman och Mårten Schultz
Strategier och normaliseringsprocesser av näthat bland brottsoffer, förövare och i civila samhället.
Strategier och normaliseringsprocesser av näthat bland brottsoffer, förövare och i civila samhället.
Näthat drabbar stora andelar av befolkningen. I vissa studier är det nästan hälften av deltagarna som anger att de någon gång känt sig kränkta på nätet och bland vissa delar av befolkningen, såsom bland kvinnor, kan andelen vara ännu högre. Dock är det endast en liten andel av det totala antalet kränkningar som anmäls till polisen, och ännu färre av de anmälda ärendena som går till åtal och fällande dom. Detta beror delvis på svårigheter för polis att utreda den här typen av brott men även på misstro mot rättssystemet. Den fråga som uppstår i detta ”glapp” mellan lagstiftningen och människors faktiska utsatthet på nätet är vilka konsekvenser mörkertalet får både på samhälls- och individnivå. Till konsekvenserna hör bland annat en allmänt utbredd misstro mot rättssystemet, svårigheter att hantera den här typen av brott utifrån ett polisiärt perspektiv, utvecklandet av antisociala normer inom vissa subgrupperingar och vissa digitala miljöer samt naturligtvis svårt psykologiskt lidande för de personer som är utsatta.
Om rättssystemet inte kan bidra med tillräckligt skydd, hur hanterar individer sin egen utsatthet? Denna fråga rör sig inte bara på ett psykologiskt plan, där det kan handla om hur erfarenheter av näthat kan bidra till att individer till exempel utvecklar ett begränsat rörelsemönster i syfte att undvika vissa platser eller personer. Frågan handlar även om hur samhället kan bidra till en mer organiserad och systematisk hantering av utsattheten via till exempel så kallad legal empowerment, det vill säga att samla externa resurser för att kunna ge expertstöd i syfte att väcka åtal i näthatsärenden. Det är också möjligt att det stora mörkertal som uppstått som ett led i det rättsliga misslyckandet skapar en grogrund för legitimering av brottsliga handlingar kopplade till specifika subkulturer och specifika digitala platser.
Syftet med detta projekt är att utifrån rättsliga, kriminologiska, pedagogiska och psykologiska aspekter förklara hur utsattheten för näthat hanteras, från enskilda brottsoffers psykologiska hantering av näthat till så kallad legal empowerment, där en samlad pool av yttre resurser i form av till exempel juridisk expertis tillsammans skapar förutsättningar för enskilda näthatsbrott att gå från anmälan till åtal. Till detta kommer även hantering av näthat utifrån förövares perspektiv till exempel i form av intellektuella förnekelseprocesser och avståndstagande från moraliskt ansvar. Projektet förväntas ge en ökad förståelse för vad som socialt, situationsmässigt och psykologiskt sker i det stora mörkertal som utgör majoriteten av näthat. Hur hanteras den utsattheten och hur kan dessa hanteringsstrategier antingen reproducera näthat eller fungera brottsbekämpande?
Charlotte Alm
Om forskarna
Docent i psykologi vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, har sedan 2008 arbetat i flertalet forskningsprojekt (bland annat på Karolinska institutet), som rör brott, våldsbrott och olika aspekter på rättsliga förhör/intervjuer (exempelvis polisförhör) bland både barn och vuxna. Några exempel på hennes forskningsintressen inom detta område inkluderar studier på män som begått våldsbrott mot närstående (tillsammans med Shilan Caman, Karolinska institutet, och Marianne Kristiansson, Karolinska institutet) och mottaglighet för ledande frågor bland ögonvittnen i en polisförhörsliknande situation (tillsammans med Nora Helmy och Torun Lindholm, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet).
Kontaktuppgifter
e-post: charlotte.alm@psychology.su.se
Postadress: Stockholms universitet
Psykologiska institutionen,
106 91 Stockholm
Janne Flyghed
Om forskarna
Professor i kriminologi vid Kriminologiska Institutionen, Stockholms Universitet, har under stor del av sin karriär forskat om relationen mellan kontroll av brottslighet och medborgarnas fri- och rättigheter och forskar för tillfället bland annat om hur stora svenska företag förklarar anklagelser om brottslighet utifrån teorin om förnekelseprocesser. Jannes forskning har huvudsakligen fokuserat konflikten mellan effektivt polisarbete och medborgarnas personliga integritet. Där har även polisiära funktioner utanför det traditionella polisarbetet uppmärksammats, bland annat den brottsutredande verksamhet som utförs av privata säkerhetsföretag, som till exempel revisionsbyråer.
Kontaktuppgifter
e-post: Janne.Flyghed@criminology.su.se
Postadress: Stockholms universitet,
Kriminologiska institutionen,
106 91 Stockholm
Ali Osman
Om forskarna
Docent i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms Universitet, har beforskat ”övergångar” – ett fenomen som studeras inom pedagogisk forskning men också inom utbildning och sociologi, i detta fall för människor med invandrarbakgrund. Syftet har varit att öka förståelsen för vilka institutionella villkor för social inkludering i det svenska samhället som föreligger. Alis forskning har främst fokuserat hur olika typer av utbildningsinstitutioner och folkbildning som institutioner för människor med invandrarbakgrund fungerar som arenor och mekanismer för att underlätta övergången från olika former av vuxenutbildning till arbete eller till vidare utbildning.
Kontaktuppgifter
e-post: ali.osman@edu.su.se
Postadress: Stockholms universitet,
Institutionen för pedagogik och didaktik,
106 91 Stockholm
Mårten Schultz
Om forskarna
Professor i juridik (civilrätt) vid Juridiska Institutionen, Stockholms Universitet, har bland annat har skrivit boken Näthat – Rättigheter och möjligheter (2013) och har det senaste decenniet forskat om juridiska och i viss mån etiska ansvarsfrågor relaterade till digital kommunikation. Han är ofta anlitad som expert i frågor om yttrandefrihetens gränser på internet i statliga utredningar, för myndigheter och i civilsamhället. Han är grundare av och ordförande för Institutet för Juridik och Internet (IJI), en organisation som verkar för ett starkt skydd för fri- och rättigheter online. Mårten har ett särskilt engagemang för forskningskommunikation och samverkan och är bland annat juridisk kommentator i Svenska Dagbladet.
Kontaktuppgifter
e-post: Marten.Schultz@juridicum.su.se
Postadress: Stockholms universitet,
Juridiska institutionen,
106 91 Stockholm